Lagar och regler vid dödsfall

På den här sidan sammanfattar vi de viktiga lagarna och reglerna som omgärdar ett dödsfall och en begravning. Texten är ett utdrag ur broschyren ”Dödsfall i ett mångkulturellt samhälle” som du kan ladda ner här.

Begravningsavgiften

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel­. Detta gäller oavsett trosuppfattning och är en avgift som skall täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall. I Begravningsavgiften ingår:

  • Gravplats under 25 år.
  • Gravsättning och kremering.
  • Transporter av kistan från bisättningslokal till begravningsceremoni.
  • Lokal för förvaring och visning av stoft.
  • Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

De här tjänsterna skall även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där Du är folkbokförd. De tjänster dödsboet får betala för är bl.a

  • Kista och påklädning
  • Dekoration och blommor
  • Annonsering
  • Transport av kistan till bisättningslokal (lokal för förvaring och visning)
  • Begravningsceremoni
  • Bärare av kista i procession till graven
  • Minnesstund
  • Gravsten
  • Skötsel av graven

Begravningsombud

För dem som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen i varje län och kommun skyldighet att utse ett så kallat begravnings­ombud. Begravningsombudet har till uppgift att tillvarata och företräda de som inte tillhör Svenska kyrkan. Bl.a är det begravnings­ombudets skyldighet att se till att det inom rimligt avstånd från hemförsamlingen finns gravplatser för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.

Enligt svensk lagstiftning skall, så långt det är möjligt, den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av begravningen.

Vad händer efter dödsfallet?

Oberoende av var dödsfallet inträffar är det Landstinget/Kommunen som har ansvaret för att den döde transporteras till ett bårhus.

Om dödsfallet skett i bostaden måste alltid läkare komma dit för att konstatera dödsfal­let. Detta för att säkerställa rättssäkerhe­ten. Finns någon form av misstanke om brott kopplas alltid polisen in.

Transporten från bostaden till bårhuset sköts ofta av begravningsbyrån. De allra flesta begravningsbyråer har jour dygnet runt.

Enligt lag skall gravsätt­ning eller kremation ske inom en månad från dödsdagen. Dödsfallet måste meddelas myn­digheterna inom några dagar och det sker genom att läkare som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen. Begravningsbyrån beställer vanligtvis döds­fallsintyg och övriga handlingar som behövs för begravningen.

Obduktion

När någon dött måste dödsorsaken fast­ ställas av läkare. Finns det oklarheter kan det bli fråga om obduktion. Obduktion innebär att en läkare gör ett operativt ingrepp. Man kan endast i undantagsfall neka obduktion.

Organdonation

I Sverige betraktas en människa som död när all aktivitet i hjärnan har upphört. Olika kroppsorgan och vävnader kan dock vara funktionsdugliga och organdonation kan därför komma ifråga enligt svensk transplantationslag. Det är alltid den avlid­nes vilja som gäller, om den är känd. Är den inte känd, men det kan antas att ett ingrepp skulle strida mot den avlidnes inställning, får inget ingrepp göras. På apotek finns så kallade donationskort som man fyller i om man är för eller emot organdonation.

Intyg om dödsorsak

Om man som anhörig vill ha ett skriftligt besked om den exakta dödsorsaken kan man få det genom att kontakta läkaren.

Aktuella myndigheter

Försäkringskassan som efter cirka två veckor från dödsfallet skriftligen skall meddela vilken rätt man har till s.k. efterlevande­ pension och/eller bostadsbidrag.

Skatteverket, har ansvar för folkbokföringen i landet och därmed får vetskap om döds­fallet för att kunna utfärda de intyg och handlingar som är aktuella för begravning och eventuell utlandstransport.

Bouppteckning

När en människa avlider måste också enligt svensk lag en bouppteckning göras inom tre månader. Auktoriserade begravningsbyråer hjälper till även med detta. Enkelt uttryckt är en bouppteckning en förteckning över döds­ boets tillgångar, skulder och delägare. Detta kan ibland vara komplicerat, framförallt när man inte är svensk medborgare.

Bouppteckningen är en handling som lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bl.a till grund för att se vilka som har rätt att ärva den avlidne.

Har inte dödsboet någon fastighet, några pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hem­kommunen ansöka om att få göra en döds­boanmälan. Den görs av kommunen, är kost­nadsfri och den ersätter bouppteckningen.